Hammock

Så nu bor jag i Saltsjö-boo, sökandes efter lägenhet i ett hemskt hetsigt och upptaget Stockholm, samtidigt som jag känner engelskmannens dröm om att stanna i Boo och stanna där.

Jag vill gärna bo på en båt och det lilla fartyget som Kapten Johan skriver om och ska visa mig i helgen romantiserar jag glatt om.

Ja, gärna en gräsplätt vid kajplatsen där en hammock och en teservis får plats men solrosor och äppelrosor trängs. En halvt jobbig liter kaffe att koka och dela med sig med en sjöman, en kär granne, som även uppfyller min dröm om en stabil, vuxen, klok på råd gällandes både mindra fartyg och vardagen. Pudeln som får springa fritt på både båt och land. Återigen dessa fina grannar som gärna underhåller pudeln under mina skoltimmar, kommer hem trött och somnar på däck med pudeln som luktar olja och lite illa av en blandning vatten och land.

Helger spenderas på fartyget, fixandes och festandes. Fina fester, det säger sig självt med högmusik från ett par olika båtar men blandningen är en snygg kombo med vattnet.

Och så.

Sen vet jag också att drömma är skit och att poängen ligger i vardagen. Jag ser framför mig att min blöta tillvaro i fartyget blir även blötare med panikgråt och karga dagar. För att min stabila sjöman kanske inte finns där vid min sida hela tiden om han överhuvudtaget finns alls och pudeln kanske drunknar och musiken passar inte alls lägligt med mensvärk och hungerbrist. Men poängen staplas snabbt under hårda dagar. Jag finner mig gärna stressad men glad på ett fartyg i Stockholm. Gärna.