Akut-joint-galla-oskuld

Och nu kommer inlägget om min stukade fot och mitt engelska akut-besök.
Jag har hypat sjukvårdssystemet i england sen jag hörde om all dess bra förmåner, gratis, effektivt och för att inte trampa på min åsikt om sjukvård överlag, gillart.
Akuten var något alldeles speciellt, akuten är det mest komplexa stället på hela sjukhuset, det är sjukhusets mekka, ingen vet vad som komma skall och stämningen är ofta dämpad.
Oftast blir man smärre less på akutens väntetider men i måndags gick det hemskt snabbt, 1-2 timmar tog det och med underhållning så gick tiden snabbt.
Underhållningen bestod av x-antal akter:


1. Alla patienter som hade en uns av feber blev direkt skickade till ett isolerat rum och klädda med munskydd. drama.

2. Paret bredvid mig och syster verkade till en början onyktra, sköna tänkte jag, efter ett tag började paret högt och prata om joints, ögonblicket senare drog dom fram gräs och började tappa en ciggarett på sin älskade, snälla tobak och proppade den istället med gräs, i famnen mekade dom alltså ihop deras joint, jag förstod inte, kände mig som en pryd skolflicka och inte för att hejda dom från att röka sin joint utan för att skydda dom från vad jag trodde var ett regelrätt sjukhus och med tillhörande personal.
Jag förväntade mig något slags uppror, något slags ljud om att det dom gjorde var lite otippat, bara lite, lite o-okej och på något vis försöka hejdas. Men inte. Inte alls, dom tog det hemskt lugnt, satt och fnittrade och gick till slut ut till rökrutan och rökte.
För att sedan sniffa, ja historien tog inte slut.
3. En kvinna skjutsad i rullstol spydde med sådan kraft att ögot lurade mig och hon verkade flyga fram i rullstolen pga gallan, hon hulkade och skrek av spyans miserabla vibbar.

Hemkst kul.

Min fot är helt enkelt stukad, inget roligare än så, trodde kanske att jag skulle få min virgin-gipsning men icket.
Så för att matcha bloggensnamn svenochGRETA så tar jag nu denna blogguppg på största allvar och låter dagensoutfit bli en Greta-svullen fot.

Och för att fortsätta med glada foton och notis, hundfoton.
Här får ni ta del av en annan kaka

Mitt gladaste foto, mitt alldeles egna

I wanna be your lover

The Dukes of wellington med förkortningen the dukes, eller bara dukes.
Det är min och Hannahs favorit pub här, ett kvarter bort från lägenheten och kontoret, vilket betyder att det är lätt att ta sig dit, lätt att ta sig hem igen och lätt att stanna länge.
Har en stegrande Fling på gång med en i personalen, låt oss kalla honom tompan eller john bandy, som för oss tillbaka till filmen Cocktail. Låt mig stärka kopplingen till cocktail, han rör sig som en peppad bartender gör och har precis samma charm-trick som tompan, ni vet leendet och ögonen. Mhm! Men lyssna här då, igår, skrek han när en skiva började spelas i puben "I just love Prince"

I do approve.

Därför sitter jag just nu och lyssnar på Prince, nöjd över tompas hype.

Kära dagbok 23/09

Låt mig berätta om Amandas kommande år och kommande leverne, låt mig lära er hur det ska levas.

I London blir jag kvar några månader, för att jag gillar London och för att tror att jag kommer att trivas rätt snart.
Efter de månaderna känner jag mig både rikare och mer förvirrad till min hemkomst, landa i Stockholm och fundera över om det är staden att stanna i, med två systrar, underhållning och sysselsättning, jag ska slåss och kämpa för att inte falla dit. Jag ska ta flyget hem till Umeå och sucka över mitt val, gå i dvala men inte under en sådan lång period utan hastigt resa mig, hyra ett rum, som kommer att innebära låg kostnad och större frihet.
Jag ska ta hand om min övergivna pudel, längtande tvilling-pojkar, se till att dom inte ramlar och slår sig utan vaka över dom med mitt falköga för att samtidigt ta hand om deprimerade bortglömda vänner.
Planera nästa hundköp, nästa kattköp och nästa flygbiljett, antingen till sthlm och systrar eller malmö och Moa, 100% chans bådera.
I Umeå har man en tendens att gå sysslolös, tvärr är det så, därför ska jag vara jävligt nöjd med att veta vad det är jag ska göra och vad min sysselsättning är. Jag, Hannah och Emmy ska styra upp systerföretaget A&J, vilket kommer att innebära mycket jobb och till min fördel mest från skrivbordet. Jag kommer att flänga, bo i Hannahs lägenhet en vecka och jobba därifrån, ta ströjobb både i Umeå och Sthlm, lyssna på det här, flänga passivt men vara sysselsatt. Yes.

Och här kommer vi till peppen, Amanda kommer att vara så hemskt glad för att, Amanda kommer att jobba med Teres, Sara och Magnus, Amanda kommer att vända skivor frenetiskt i hopp om ett godkännande från Umeås klubbhärskare och till slut infektera Umeå-klubbarna med dibbesvett. Åh fin fina plan. Köpa mig ett par fina hörlurar, köpa mig rep-tid.

Mumma, ja fy fan. Där har ni det, Amandas kommande år. En kaka att se fram emot.
Oh yes, en choclate chip, walnut, honey, non stop, cranberry, lemon curd, caramel swirl, marsmellows, coconut, cocoa nibs satans kaka.
Ja fy fan, vad den ska smaka himmelskt.

Jag Älskar detta pubandet

Sushi med E&J

19/09

1. Hyde chips.
2. En av alla vackra barnbutiker
3. Snog-fucking yoghurt, Snogbutiken, och Snogtaket
4. Mer Snog
5. E&J
6. Gay dvd
7. E

Middag och piccadilly.
En dag av helgen

Happy birthday mandy

En klockren visar gärna mitt hårigabröst-man

En notis:

Ian är en klockren visar gärna mitt hårigabröst-manlig man.
Jag hamnar gärna nära dessa män, jag har en viss tendens att göra det. Men det gör mig inget.
Denna Ian ser jag en aning igenom, detta super trevliga leende, charmenrade blinkningar och smöriga brydda kommentarer, jag ser igenom det.
Men varför ska jag det, har ingen orsak att göra det.
Så det får räcka.

Men han är en klockren visar gärna mitt hårigabröst-man, oh yes he is.

/A

Nu är det dags för mig att börja tala om vad jag gör

Jag har bott i London nu i, få se vad det blir ungefär tre veckor.
Har blivit smått ärrad av en kaotisk familj med en kaotisk pojke som jag ska ta hand om och handskas med, det har gått sådär, det går sådär.
Känner mig välsignad med Hannah här, älskade Hannah, så jag tar varje tillfälle till umgänge och har haft henne för mig själv under helgerna. Första helgen var maniac, maniac on the floor, på fredags kvällen hade jag och Felix våran första fight, med rätt anledning att kalla det fight där tårar, skrik och slagsmål räknas med. Så helgen blev inte den bästa då jag och H skulle följa med till slottet som ligger två timmar utanför centrala London. Huset som kallas slottet är ett slott, möjligen inte ett regelrätt slott men med utseendet av ett slott, interiören är skandinavisk lyx med en touch av england. Väl framme fick jag träffa Ian som inte är pappa till Felix men näst intill, en föredetta cricket mästare om ryktena stämmer, en trevlig hunk.
Hund nr 1: Bombus, hemskt trevlig brun flat som stal mitt hjärta.
Hund nr 2: Snuskig terrier som har en vibb av svin och damp i sig, lämnade mitt hjärta ifred.
Katt nr 1: Kiwi, en katt i min smak.
Katt nr 2: syntes aldrig till.
Djurliv vilket jag uppskattar, slott-vistelserna kommer att bli fler och bättre.

Nu alldeles nu väntar lunch-soppa, en mycket ägig sådan, sedan jobb på kontoret med redigering av foton till tidningen.
Ännu mer just nu är att jag sniffar på mina händer som jag råkade tvätta med en tvål som luktar som en gammal kompis, besvärad av doften.

/A